Konkurs eller likvidation? När bolaget har skulder

Konkurs och likvidation avslutar båda ett aktiebolag, men de passar för helt olika situationer. Den avgörande frågan är om bolaget kan betala alla sina skulder. Kan det det, likvideras det och ägarna får det som blir över. Kan det inte det, är bolaget på obestånd och då är konkurs vägen ut. Här går vi igenom skillnaderna, vad som händer med skulderna och när du som företrädare kan bli personligt ansvarig.

Kort sammanfattning

Likvidation: Bolaget betalar alla skulder och resten skiftas ut till ägarna. Kräver att pengarna räcker.
Konkurs: Bolaget kan inte betala sina skulder. En konkursförvaltare säljer tillgångarna och fördelar pengarna mellan borgenärerna.
Skulderna försvinner inte för dig personligen om du har gått i borgen, eller om du har ansvar för obetalda skatter.
Alternativ: Företagsrekonstruktion, ackord med borgenärerna eller att ägaren skjuter till pengar.

Skillnaden i korthet

	Likvidation	Konkurs
När	Bolaget kan betala alla sina skulder	Bolaget är på obestånd
Vem beslutar	Bolagsstämman (frivillig), Bolagsverket eller tingsrätten (tvång)	Tingsrätten, efter ansökan av bolaget eller en borgenär
Vem sköter det	Likvidator	Konkursförvaltare
Skulderna	Betalas fullt ut	Betalas bara så långt pengarna räcker
Ägarna	Får det som blir över	Får normalt ingenting
Tid	9–12 månader, ofta mer än ett år	Från några månader till flera år
Bolaget upphör	När likvidatorn har lagt fram slutredovisning	När konkursen avslutas

Vad betyder obestånd?

Ett bolag är på obestånd när det inte kan betala sina skulder när de förfaller, och oförmågan inte är tillfällig (konkurslagen 1 kap. 2 §). Det handlar alltså om betalningsförmåga, inte om bokförda värden. Ett bolag med negativt eget kapital men en ägare som täcker underskottet är inte på obestånd. Ett bolag med en fastighet men inga pengar till nästa löneutbetalning kan vara det.

Obestånd ska inte blandas ihop med förbrukat eget kapital, som gäller när det egna kapitalet understiger halva aktiekapitalet. Det är en annan regel med egna krav på styrelsen.

Så går en konkurs till

Ansökan: Bolaget eller en borgenär ansöker om konkurs hos tingsrätten. När bolaget själv ansöker beslutar tingsrätten normalt samma dag.
Konkursförvaltare: Tingsrätten utser en förvaltare, oftast en advokat, som tar över bolagets tillgångar. Styrelsen förlorar rätten att förfoga över dem.
Utredning: Förvaltaren utreder bolagets ekonomi och om något brott har begåtts, till exempel bokföringsbrott eller oredlighet mot borgenärer.
Försäljning och utdelning: Tillgångarna säljs och pengarna fördelas efter förmånsrättslagen. Panthavare och vissa löner går före vanliga borgenärer.
Avslut: När konkursen är avslutad och inget överskott finns är bolaget upplöst. Saknas tillgångar helt kan konkursen avskrivas, och bolaget upplöses ändå.

När kan du bli personligt ansvarig?

Ett aktiebolag har begränsat ansvar, och det gäller även i konkurs. Men det finns viktiga undantag:

Borgen: Har du gått i personlig borgen för ett banklån, en leasing eller ett hyresavtal kräver borgenären dig när bolaget inte betalar.
Företrädaransvar för skatter: Den som företräder bolaget kan bli personligt betalningsskyldig för obetalda skatter och avgifter, till exempel avdragen skatt för anställda, arbetsgivaravgifter och moms, om det har skett med uppsåt eller av grov oaktsamhet (skatteförfarandelagen 59 kap. 12–13 §§). Det gäller särskilt när skatten inte betalas i tid och bolaget samtidigt betalar andra leverantörer.
Kapitalbrist: Har styrelsen inte följt reglerna om kontrollbalansräkning blir ledamöterna ansvariga för skulder som uppkommit därefter (ABL 25 kap. 18 §).
Näringsförbud: Den som grovt har åsidosatt sina skyldigheter, till exempel genom att inte betala skatter, kan få näringsförbud efter konkursen.

Alternativ till konkurs

Konkurs är inte enda vägen när ett bolag har problem:

Ägartillskott: Ägaren skjuter till pengar så att skulderna kan betalas. Därefter kan bolaget likvideras eller säljas för avveckling.
Uppgörelse med borgenärerna: Borgenärerna går med på att få en del av sina fordringar, ett så kallat underhandsackord.
Företagsrekonstruktion: Ett bolag med en livskraftig kärna kan få tid att rekonstruera verksamheten under en rekonstruktör, enligt lagen om företagsrekonstruktion (2022:964).
Avveckling innan problemen växer: Ett vilande bolag med små skulder blir dyrare för varje år. Betala skulderna och avveckla bolaget medan pengarna räcker.

När kan bolaget i stället avvecklas?

Kan bolaget betala allt finns tre vägar: frivillig likvidation, att sälja bolaget för avveckling eller att låta det ligga vilande. En snabbavveckling, där köparen tar över bolaget och sköter likvidationen, kräver att alla skulder utom skatteskulder är betalda och att bolaget bara har pengar på kontot. Aktörer som Bolagspartner gör en bedömning av bolaget innan köpet.

Vanliga frågor och svar

Kan man likvidera ett bolag med skulder?

Ja, om tillgångarna räcker till att betala skulderna. Likvidatorn betalar dem innan resten skiftas ut. Visar det sig att pengarna inte räcker ska likvidatorn ansöka om konkurs (ABL 25 kap. 36 §).

Måste jag betala bolagets skulder om det går i konkurs?

Normalt inte. Undantagen är personlig borgen, företrädaransvar för skatter och ansvar vid kapitalbrist.

Kan bolaget själv ansöka om konkurs?

Ja. Styrelsen ansöker för bolagets räkning hos tingsrätten. Tingsrätten beslutar normalt samma dag om bolaget självt medger obestånd.

Vad händer med bolaget efter konkursen?

Det är upplöst och avregistreras när konkursen har avslutats, om inget överskott finns.

Vad kostar en konkurs?

Förvaltarens arvode och kostnader betalas i första hand ur konkursboet. Finns inga tillgångar betalar staten förvaltarens arvode.

Källor och juridiska referenser

Konkurslagen (1987:672) 1 kap. 2 §.
Aktiebolagslagen (2005:551) 25 kap. 18 och 36 §§.
Skatteförfarandelagen (2011:1244) 59 kap. 12–13 §§.
Lagen (2022:964) om företagsrekonstruktion.
Förmånsrättslagen (1970:979).